Nettonollutsläpp betyder så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis. På så vis blir de totala utsläppen ”noll”.
Nettonollutsläpp som IPCC beskriver dem (net zero emissions på engelska) för att nå målet att inte värma upp jorden mer än med 1,5 grader. Källa: IPCC
Oftast är det länder som talar om netto-noll-utsläpp, som mål för klimatpolitiken, ofta till en tid runt år 2050 (vilket beror på slutsatserna från IPCC, om vilka klimatåtgärder som behövs för att nå tvågradersmålet eller till och med 1,5-gradersmålet). Till dess tänker sig länderna att de ska minska utsläppen till noll där det går, och genom upptag av kol i till exempel skog ta hand om de utsläpp som ändå blir kvar – inte minst från jordbruk.
Greta Thunberg är en klimataktivist som är känd över hela världen. Som 15-åring började hon skolstrejka utanför riksdagen i protest mot Sveriges otillräckliga politik för att hejda klimatförändringarna.
Greta Thunberg skolstrejkar för klimatet. Bild: Anders Hellberg (CC BY-SA 4.0)
Greta Thunberg uppmärksammades i media och nyheten om den demonstrerande flickan spreds över världen. Hon har blivit inbjuden att prata inför FN, deltog på COP25 och många andra internationella möten, samt haft möten med stats- och regeringschefer i många länder.
Greta står för klimaträttvisa och har fått flera utmärkelser och priser.
En folkrörelse inspirerad av Greta Thunberg finns nu i många, många länder, som främst utgörs av ungdomar (Fridays for Future), men även forskare (Scientists for Future) och flera andra grupper.
Den engelska förkortningen ACE står för Action for Climate Empowerment och kan förenklat sägas handla om utbildning och kommunikation om klimatfrågan.
”Växthuseffekten påverkar dig – hur påverkar du den?” var mottot i den svenska klimatkampanjen 2002-2003, där bland annat filmen ovan publicerades av Naturvårdsverket – ett exempel på ACE i praktiken.
I de internationella klimatförhandlingarna om ACE representeras Sverige av Stina Söderqvist på Naturvårdsverket. Bilden från en workshop om ACE i La Spezia, Italien i oktober 2018.
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är ett sätt att mäta och beräkna utsläpp som blivit allt vanligare. Till skillnad från det traditionella sättet att beräkna utsläpp, som är geografiskt, det vill säga vad som släpps ut inom ett land, innebär konsumtionsbaserad beräkning att samtliga utsläpp – oavsett var i världen de sker – som människorna i ett land orsakar inkluderas.
De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket
Så länge vi mest konsumerade lokalt producerade varor var den traditionella metoden att beräkna utsläpp naturlig att använda. I dagens Sverige är dock en stor del av konsumtionen importbaserad – oavsett om det gäller mat, elektronik eller kläder. På samma sätt exporteras en stor del av de varor som produceras i Sverige.
Istället för att beräkna territoriella utsläpp (inom ett lands yta) kan man alltså beräkna utsläppen som orsakas vid produktionen av samtliga varor som köps och säljs i ett land, och sedan ”dra av” utsläppen för det som exporteras, medan de importerade varornas utsläpp läggs till.
Med det konsumtionsbaserade beräkningssättet visar det sig att utsläppen som Sverige orsakar dels är högre (11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, jämfört med 5-6 territoriella ton per person och år), dels fortsätter att öka. Ett annat exempel är att Kina, som har mycket stor export, visar sig ha lägre utsläpp, när det konsumtionsbaserade beräkningssättet används. För att undvika klimatförändringar behöver utsläppen per person och år ligga på ca 1,5 ton.
Utsläpp i andra länder från de svenska hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket
Antropocen är ett namn för den tid vi lever i, där jorden påverkas av människans aktiviteter. Antropocen kommer efter holocen, som beskriver tiden från den senaste istiden för 11 500 år. På grund av den stora inverkan på naturen som storskaligt jordbruk och industrialisering har skapades ordet antropocen, som kan utläsas ”människans tidsålder”, efter grekiskans antropos (människa) och cen (ny). Se även det närbesläktade uttrycket antropogena utsläpp.
”Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN” Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire
Ordet antropocen har blivit populärt i diskussioner om klimatförändringarna och hur vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Som beskrivning av en geologisk epok är ordet fortfarande nytt och omdebatterat, inte minst på grund av den korta tidsperiod det beskriver.
Solenergi, eller solel, är en förnybar energikälla med stora möjligheter till miljövänlig och klimatsmart användning. Solen har varit en viktig energikälla för växter, djur och jordbruk genom tiderna, denna artikel handlar dock om den modernare tekniken som kan användas för att utnyttja solenergi.
De tre viktigaste metoderna för att göra solenergin användbar för människor är:
Solceller (solpaneler) – de svarta plattorna som producerar el
Solfångare (solvärmefångare) – rör fyllda med vatten som producerar varmvatten
Termisk solkraft (koncentrerad solkraft) – större anläggningar där solvärme omvandlas till el med speglar, ångturbin och generator
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland – där det även hålls dragrace med veteranbilar…
För att lagra solenergi kan man använda batterier, varmvattentankar (ackumulatortank) eller dammar.
En av klimatutmaningarna med solenergi är de resurser som krävs för att producera solceller, både råvarorna och energin. En hög resursförbrukning vid produktionen av solpaneler minskar den totala klimatnyttan, och kan ha andra negativa miljöeffekter. Nya typer av solceller med lägre miljöpåverkan är dock under utveckling.
Solen producerar många tusen gånger mer energi än vad mänskligheten förbrukar, det råder alltså ingen brist på solenergi. De fossila bränslena som olja och kol skapades till stor del med hjälp av solenergi för hundratusentals år sedan.
Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och hållet med solceller.
”Över 97 procent av forskarna är helt överens om att det är människan som orsakar klimatförändringarna. Att förneka det är att inte vara en del av den moderna världen.” – Leonardo diCaprio
Klimatförnekare kallas också klimatskeptiker och är benämningen på personer som antingen hävdar att klimatet inte alls förändras till det varmare, eller om de går med på det, att det inte är människan som orsakar förändringen. En förkrossande majoritet (97 procent) av forskare och vetenskapsmän, bland annat representerade i FNs klimatpanel IPCC, är överens om att den pågående klimatförändringen orsakas av människors aktiviteter, främst förbränningen av fossila bränslen som olja och kol.
Klimatångest kallas den känsla av oro som människor känner över miljöförstöringens effekter på klimatet, och ofta över sin egen roll i en ohållbar livsstil. Sedan cirka 10 år används begreppet ”klimatångest” i de stora svenska massmedierna, och även inom psykiatrin (se läslistan längre ner).
Klimatångest kan även uppstå genom skuldbeläggning. Bild: Jan och Maria Berglin/SvD
80 procent av svenska ungdomar oroar sig för klimatförändringarna och var fjärde ung får ont i magen eller känner sig olycklig när de tänker på klimatförändringarna, visar en undersökning som Världsnaturfonden WWF låtit göra.
De negativa hälsoeffekterna av klimatförändringarna är alltså inte bara fysiska, som till exempel undernäring och tropiska sjukdomar, utan även psykiska. Panikångest och depression är medicinska begrepp som kan användas för att beskriva vad klimatångest är.
Det är sannolikt rapporteringen i media som påverkar människor mest, i kombination med vetskapen om den egna livsstilens effekter på naturresurser och utsläpp – samt rättviseaspekten. Det är oftast inte den som bidrar mest till den globala uppvärmningen som drabbas hårdast av effekterna, vilket förklaras i begreppet ”klimaträttvisa”.
Framkantig betyder att ligga före eller att ligga i täten av utvecklingen [mot en bättre värld]. Eftersom ordet är nytt kan det kan användas lite olika, men i de flesta dokumenterade fallen har det en tydligt positiv betydelse.
Hittills har ordet använts av miljö- och hållbarhetskonsulter, ett par journalister och andra framkantiga i klimat- och miljösammanhang.
Ordet är uppenbart lekfullt i sin kombination av att vara fyrkantigt och framåtsyftande på samma gång, en metageometrisk beskrivning som är svår att placera i rummet.
En framkantig cykel av bambu? I Manila kan man se staden på guidade visningar på nybyggda bambucyklar. Bild: Petter Lydén
Kärnkraft är ett energislag med ett antal fördelar och några väldigt stora nackdelar. Ur ett klimatperspektiv är kärnkraft betydligt bättre än fossila bränslen som kol och olja, och beroende på vilken teknik som används antingen något sämre eller bättre än förnybar energi som sol-, vind- och vattenkraft. Denna enkla kategorisering är baserad på hur stora utsläpp av växthusgaser som orsakas genom hela processen, vilket så kallade livscykelanalyser visar. Vår kategorisering bygger på de siffror som IPCC redovisar i sin senaste stora rapport (AR5).
I den lilla orten Studsvik utanför Nyköping finns en del av svensk kärnkraftsindustri. Bild: Holger.Ellgaard
Det finns risker (till exempel olyckor med strålning, osäker förvaring av kärnavfall, material till kärnvapen mm) med konventionell kärnkraft som kan ha väldigt stora konsekvenser.
Råvaran till kärnkraft är uran, en ändlig resurs, som ofta bryts i dagbrott med stora lokala miljöproblem som följd.
Kärnkraft kallades tidigare för atomkraft, vilket många känner igen från protestskylten/protestknappen ”Atomkraft – nej tack”. Bild: Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland
