Klimatångest kallas den känsla av oro som människor känner över miljöförstöringens effekter på klimatet, och ofta över sin egen roll i en ohållbar livsstil. Sedan cirka 10 år används begreppet ”klimatångest” i de stora svenska massmedierna, och även inom psykiatrin (se läslistan längre ner).
80 procent av svenska ungdomar oroar sig för klimatförändringarna och var fjärde ung får ont i magen eller känner sig olycklig när de tänker på klimatförändringarna, visar en undersökning som Världsnaturfonden WWF låtit göra.
De negativa hälsoeffekterna av klimatförändringarna är alltså inte bara fysiska, som till exempel undernäring och tropiska sjukdomar, utan även psykiska. Panikångest och depression är medicinska begrepp som kan användas för att beskriva vad klimatångest är.
Det är sannolikt rapporteringen i media som påverkar människor mest, i kombination med vetskapen om den egna livsstilens effekter på naturresurser och utsläpp – samt rättviseaspekten. Det är oftast inte den som bidrar mest till den globala uppvärmningen som drabbas hårdast av effekterna, vilket förklaras i begreppet ”klimaträttvisa”.
Läs mer om klimatångest:
- DN 2016: Även små gärningar kan lindra ”klimatångest”
- GP 2015: Så löste Askimsfamiljen sin klimatångest
- Sveriges Natur 2014: Den konstruktiva oron
- SvD 2013: 80 procent av Sveriges unga har klimatångest
- Sveriges Radio 2013: Hela världsbilden rubbades när klimathotet kom nära
- SvD 2010: Klimatångest nytt fenomen i psykiatrin
- DN 2007: ”Klimatångest ett viktigt ämne”